Släktforskning

Om släktforskningsabstinensen slår till

slaktsaga — Fri, 10 Feb 2012 18:05:33 +0000

Om man har lite abstinens efter programmet Vem tror du att du är så kan man titta på programklipp från BBC:s version på You Tube. Nu är de i och för sig utan svensk undertext plus att jag vet knappt vem någon av de medverkande är men det är ändå lika roligt att titta på. För mig spelar det ingen roll vem det är som får sin släkthistoria utredd, det är alltid lika spännande och släktforskningsabstinens blir mättade.

Släktforskning domän

admin — Sat, 03 Dec 2011 08:01:10 +0000

Domän till salu!

Har samlat på mig några domän som jag nu inser att jag inte kommer att hinna arbeta med. Därför väljer jag nu att sälja dem. Endast seriösa bud antas.

slaktforskning.eu
slaktforskning.me
ancestry.nu
grav.nu
graven.nu
slakt.nu
slaktforskningonline.se
släktforskningonline.se
vemtrorduattduär.se
rotter.nu
minantavla.se
genline.nu
genline.net
släkt.eu
slaktdata.nu
släktonline.se
släktonline.nu
slaktonline.se
slaktonline.nu
släkten.nu
slakten.se
dinslakt.se
dinslakt.nu
dinsläkt.nu
dinaanor.nu

Kontakta mig på fredrik@enkoping.me vid intresse

Länkkatalog till släktforskning

admin — Sun, 27 Nov 2011 07:51:48 +0000

Hallå!

Ger här ett hett tips om ni vill få fler besökare till eran hemsida om släktforskning. Släktforskare är en sida som jag gjprt där alla kan skapa ett konto gratis för att sedan lägga upp en länk till sin hemsida kategorivis.

Då jag endast kommer att tillåta hemsidor som behandlar släktforskning så kommer denna länk till er hemsida att vara av stort värde ur ett sökordsperspektiv men hemsidan kommer även att underlätta för den som vill finna släktforskningssidor inom ett specifikt område t.e.x Bloggar.

Dalarnas Släktforskarförbund

admin — Tue, 20 Sep 2011 18:41:08 +0000

Dalarnas Släktforskarförbund (DSF) bildades den 25 oktober 1998 efter cirka två års gemensamt rådslag mellan föreningarna Ovansiljans Släktforskare, Folkare Släktforskarförening, Västerbergslagens Släktforskare, Falubygdens Släktforskarförening, samt Släkt och Bygd i Borlänge. Syftet var att bilda ett regionförbund som verkligen representerade de till Sveriges Släktforskarförbund anslutna släktforskarföreningarna i Dalarna. Under arbetets gång anslöt sig Föreningen Dalfolk i Leksand, först som observatör (eftersom man ännu inte var medlem i SSf), och så småningom som fullvärdig medlemsförening. Sommaren 2004 anslöt sig också Gagnefs Släktforskarförening som bildats under hösten 2003.

Ett första bekymmer var Sveriges Släktforskarförbund, som inte hade några uttänkta former för bildandet av regionalförbund. Ingen generell mall var framtagen, och DSF insåg att man var pionjärer i fråga om länsorganisationer inom förbundet. Problemet löste sig så småningom med en ändring i SSf’s stadgar, varpå man kunde ansluta sammanslutningar till riksförbundet.

Ett första gemensamt projekt var Släktforskardagarna 2002 i Borlänge som blev en succé. Också internetsidan Dalarötter föddes, och blev direkt en framgång bland de datorburna forskare som har sina rötter i länet. Dalregementets Soldatregister är ett initiativ som numera lever sitt eget liv, men som initierats och organiserats av DSF. Man var också tidigt ute med en gemensam släktforskardag för sina respektive Stockholmsmedlemmar.

På senare år har man haft problem med att hitta en pådrivande ledning och motivationen har varit låg. Förbundet går på sparlåga och behöver en energikick i form av ett gemensamt projekt.

DIS

admin — Tue, 20 Sep 2011 18:34:59 +0000

Dis (Föreningen för Datorhjälp I Släktforskningen), är en svensk förening med syfte att verka för utnyttjande av datorer för hjälp vid släktforskning. Detta gör föreningen bland annat genom att utveckla programmet DISGEN. Den ideella föreningen, som har sitt ursprung inom Östgöta Genealogiska Förening, bildades den 1 april 1980 i Linköping och anses vara världens äldsta förening för datorhjälp inom släktforskning.

Dis har åtta regionala föreningar inom Sverige: Dis-Bergslagen, Dis-Filbyter, Dis-Mitt, Dis-Nord, Dis-Småland, Dis-Syd, Dis-Väst och Dis-Öst. Dessa regionföreningar står för den direkta kontakten med medlemmarna, genom medlemsmöten, utbildningar, föreläsningar och resor med mera inom sin respektive region. DIS har 2010 mer än 27000 medlemmar.

DIS medlemstidning ”Diskulogen med Släktforskarnytt” med fyra nummer per år har enligt egen utsaga en utgåva på 27000 exemplar.

DIS är medlemsförening i Sveriges Släktforskarförbund.

Confédération Internationale de Généalogie et d’Héraldique

admin — Tue, 20 Sep 2011 18:32:29 +0000

La Confédération Internationale de Généalogie et d’Héraldique (C.I.G.H.) (Internationella Genealogiska och Heraldiska Konfederationen) grundades i Bryssel (Belgien) den 13 november 1971 för att skapa och upprätthålla varaktiga relationer för samarbete mellan föreningar och förbund som arbetar med genealogiska och heraldiska studier, samt för att stödja nationella föreningar och förbund i sina kontakter med myndigheter i sina respektive länder. De arbetar främst med att anordna internationella genealogiska och heraldiska kongresser runt om i världen. Konfederationen präglas av ett traditionellt tänkande, då många släktforskare runt om i världen fortfarande ägnar sig åt studier av adelssläkter. Man har ett 80-tal medlemsföreningar runt om i världen.

I Sverige företräds konfederationen av Svenska Nationalkommittén för Genealogi och Heraldik, Clara Nevéus, Djäknegatan 52, 75425 UPPSALA.

Confédération Internationale de Généalogie

Maison de la Généalogie

Tour Essor 93

14 Rue Scandicci

F-93508 PANTIN Cedex (France)

Hemsida: http://www.cigh.org/

E-post: contact@cigh.org

Ansedel

admin — Tue, 20 Sep 2011 05:35:01 +0000

En ansedel, personblad eller personakt är inom släktforskningen en blankett där man samlar olika uppgifter om en person (en förfader, en ana). Det kan till exempel vara namn, födelsedatum, födelseort, dödsdatum, dödsort, yrke, hemort, hur man har flyttat, om man är gift, skild eller om man har barn. Ibland kan ansedeln förses med ett fotografi, och ibland kan den utgöra förstasida på en hel akt, där man samlar all personlig information om vederbörande.

Ansedel eller personakt kallas också motsvarande sida som fylls i släktforskningsprogrammet i datorn, men också den sida som skrivs ut och motsvarar den handskrivna ansedeln. Också dessa kan skrivas ut med bildporträtt och andra foton.

Ansedlar brukar numreras utifrån den siffra personen har i släktforskarens antavla.

Helmer Lagergren

admin — Tue, 20 Sep 2011 05:30:33 +0000

Helmer Lagergren, född 7 december 1862 i Vika, Dalarna, död 3 januari 1947 i Falun, gravsatt i familjegraven på Husby kyrkogård i Dala-Husby, var en svensk postmästare, kulturhistoriker och genealog.

Lagergren tog studentexamen 1882 i Falun, fil stud vid Uppsala univ. ht 1882 till -vt 1883. e.o. postexpeditör 1883, bitr postexpeditör 1886 vid järnvägsposten i västra distriktet. Vid mellersta distriktet 1894. Han var verksam i postverkets tjänst på olika håll bl.a. som postexpeditör i Hudiksvall 1897-98 och i Kristinehamn 1898-08, innan han blev postmästare i Korsnäs 1908-11-17, i Ljusdal 1914 samt i Luleå 1915, där han var verksam till och med 1929. Vid sidan härom var han verksam som genealog och kultur- och personhistoriker. Han är känd för sina biografiska postmatriklar och olika släkthistoriska arbeten. Han var en flitig medarbetare i lokaltidningarna på de orter där han bodde. Han erhöll 1942 den kungl. medaljen Illis Quorum.

Utarbetade år 1911 en utredning över släkten Lagergren (Dalagrenen & Västgötagrenen. Omfattar ca. 110 personer.

Helmer Lagergrens samling

Släktforskning i Falun och Stora Kopparbergs socken och i någon mån angränsande områden underlättas genom postmästaren Helmer Lagergrens stora person- och lokalhistoriska samling, som donerats till Falu stadsbibliotek. I materialet märks bl. a.

Alfabetiskt sorterade avskrifter av Falu Kristine och Stora Kopparbergs församlingars kyrkböcker från 1600-talet till början av 1800-talet.
Alfabetiskt sorterade avskrifter av födelse-, vigsel- och dödsannonser ur falupressen 1786-1945.
Släkttavlor över ca 350 släkter med anknytning till Falun.
Avskrifter av och förteckningar över gårdshandlingar från ca 200 bergsmansgårdar.

Helmer Lagergren har dessutom kopierat många av de ur släktforskningssynpunkt viktigaste dokumenten i STORA:s arkiv (längder över delägare i gruvan, matriklar över tjänstemän m. m.).

En utförlig innehållsförteckning till samlingen finns att få i arkivet.

Bibliografi (urval)

Svensk postmatrikel 1894, 1900, 1905, 1910, 1916.
Matrikel över poststationsföreståndare. 1903.
Kristinehamns kyrkas böcker- Vigda, födda och döda 1645-1689. 1906-09.
Från det forntida Kristinehamn. Kulturbilder 1906.
Vad blir portot? Posttaxebok. 1907-09.
Värmländska släkter. Ett bidrag till Värmlands personhistoria. 1913.
Jacob Ingelssons berättelse över Stora Kopparberget år 1716. 1913
Ett stort antal artiklar i olika tidningar och tidskrifter, bl.a. Falu-kuriren, förtecknade i årsboken Värmland förr och nu år 1938.

Kungliga biblioteket

admin — Tue, 20 Sep 2011 05:28:17 +0000

Kungliga biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. Biblioteket samlar in och bevarar all ljud, bild och tryckt material som ges ut i Sverige.

Bibliotekets samlingar är öppna för alla, men verksamheten riktar sig främst mot forskarvärlden. Material från den svenska samlingen får inte lånas hem utan måste studeras på biblioteket. Det mesta materialet förvaras i magasin och måste beställas fram i förväg.

Historik

Grunden för det som idag kallas för Kungliga biblioteket har anor tillbaka till Gustav Vasas dagar. Kungen införskaffade böcker i bland annat historia, naturvetenskap, teologi och kartor. Samlingarna utökades av Erik XIV, Johan III och Karl IX och förvarades i Slottet Tre krono. En del böcker köptes från utlandet och vissa beslagtogs från de svenska klostren i samband med reformationen. År 1620 skänkte Gustav II Adolf bort delar av den kungliga boksamlingen och dessa kom att lägga grunden till Uppsala universitetsbibliotek.

Genom 1661 års kansliordning blev det lag på att alla boktryckare i Sverige skulle skicka in två exemplar av varje skrift de tryckt, det ena exemplaret skulle tillfalla Riksarkivet och det andra KB. Bakom denna föreskrift låg snarare en stormaktens vilja till statlig kontroll och censur än omsorgen att förvärva den nyutkomna litteraturen för forskningsändamål.

Vid den stora slottsbranden 1697 gick stora delar av biblioteket förlorade i lågorna. 17 286 bokband och 1 103 handskrifter förlorades och bara 6 700 band och 283 handskrifter klarade sig.

Samlingen växte ytterligare när Antiqvitetsarkivet upphörde 1780 och större delen av böckerna därifrån överfördes till KB. År 1792 skänkte Gustav III sitt enskilda bibliotek om 14 500 verk och fyra år senare skänktes Gustav IV Adolfs 7 500 verk vilket gjorde att KB hade omkring 40 000 verk år 1814.

Under 1800-talet tillkom ett flertal stora boksamlingar som antingen donerades eller inköptes. Det begränsade utrymmet på slottet gjorde att det krävdes ett nytt hem för det kungliga samlingarna och år 1877 kunde man flytta in i nybyggda, ändamålsenliga lokaler i Humlegården.

Samlingar

I bibliotekets samlingar finns drygt 20 miljoner objekt. Förutom böcker innehåller samlingarna bland annat affischer, bilder, handskrifter och reklamtryck. Den audiovisuella samlingen består av mer 7 miljoner inspelade timmar.

Biblioteket förvaltar personarkiv från bland annat Astrid Lindgren, August Strindberg och Dag Hammarskjöld.

Pliktleverans

Enligt den nutida pliktleveranslagen måste utgivare av tryckt material som ska spridas i Sverige skicka in ett exemplar av varje verk till Kungliga biblioteket och sex andra forskningsbibliotek. Utgivare av musik, film, teve eller radio måste på liknande sätt leverera kopior till biblioteket. Men i vissa fall gäller det endast en del av sändningarna

Lagen har sitt ursprung i 1661 års kansliordning, där blev det lag på att alla boktryckare i Sverige skulle skicka in två exemplar av varje skrift de tryckt, det ena exemplaret skulle tillfalla Riksarkivet och det andra Nationalbiblioteket. Lagen kom snarare till för att kontrollera opinionsbildningen än att bevara dokument till eftervärlden.

Besök

Nationalbiblioteket ligger i parken Humlegården i centrala Stockholm. Biblioteket är öppet för allmänheten. Den som är över 18 år och kan legitimera sig kan beställa material från samlingarna. Det finns speciella regler för personer som inte är bosatta i Sverige eller inte har svenskt personnummer.

Byggnad

Från första början förvarades de kungliga boksamlingarna i slottet Tre Kronor som brann ner 1697. Vid årsskiftet 1877/78 flyttade KB in i sin nuvarande byggnad i Humlegården. De två flyglarna byggdes till 1926-27.

På försommaren 1997 återinvigdes KB efter en omfattande om- och tillbyggnad. Två stora underjordiska bergrumsmagasin rymmer nu större delen av bibliotekets samlingar, medan låntagare, övriga besökare och personal samsas om utrymmet i huvudbyggnaden.

I den nybyggda del som kallas Annexet finns hörsal, utställningssal och mikrofilmsläsesal. I mikrofilmsläsesalen finns alla svenska dagstidningar, liksom ett stort antal utländska tidningar, tillgängliga på mikrofilm.

Släktforskarnas Hus

admin — Mon, 19 Sep 2011 05:29:00 +0000

Släktforskarnas Hus grundades 1992 av Leksands-, Mora-, Rättviks- och Älvdalens kommuner, på initiativ av Föreningen Dalfolk, och låg från början i Leksands gamla sockenstuga intill Leksands kyrka. Verksamheten var relativt blygsam den första tiden, men växte till sig, och efter ett tiotal år i de alltmer otidsenliga lokalerna i sockenstugan, flyttade man in i större och bekvämare lokaler i byn Åkerö, alldeles utanför själva Leksand.

Verksamheten i Släktforskarnas Hus bestod, förutom tillgång till samtliga Sveriges församlingars kyrkböcker på mikrofiche, redan från början först och främst av en läsesal med ett tjugotal forskarplatser med läsapparater, som efter flytten utökades till ett femtiotal. Förutom ren ”intensivforskning” (man erbjöd från ”förmiddagspaket” till ”veckopaket”) höll man släktforskarkurser och föreläsningar. Man hade dessutom en liten släktforskarbutik med försäljning av böcker, antavlor och de tidigaste versionerna av släktforskningsprogrammet Holger.

Föreningen Släktforskarnas Hus drevs av en styrelse bestående av tre representanter för Leksands kommun, samt en representant från vardera Mora kommun, Rättviks kommun och Älvdalens kommun, vilka hade lagt en ekonomisk grundplåt som räckte till att köpa in hela landets bestånd av mikrofilmade kyrkböcker. Syftet med den kommunala satsningen var i första hand att sysselsätta personer med nedsatt arbetsförmåga. Utöver kommunerna hade också initiativtagaren, Släkt- och Emigrationsforskarföreningen Dalfolk, en styrelsepost.

Släktforskarnas Hus blev i slutet på 1990-talet en av de viktigaste svenska släktforskarcentra dit släktforskare vallfärdade, ibland med husvagn, för att intensivforska under dagar eller veckor. Men den ojämna strömmen av besökare kunde aldrig väga upp de kostnader Släktforskarnas Hus utgjorde för sina huvudmän.

I januari 2007 såldes verksamheten till två av de anställda, som bildade företaget Släktforskarnas Hus i Leksand AB. De fortsätter att driva verksamheten i privat regi i de gamla huvudmännens lokaler och med deras utrustning. Företaget har ett nära samarbete med Genline och står för det företagets supporthjälp, också efter Ancestrys övertagande av Genline sommaren 2010.